Vad är en spiral?
Spiral, eller livmoderinlägg, är en av världens
mest använda preventivmetoder. Gyne-T 380A är
ett livmoderinlägg av polyetenplast på vilket man
lindat koppartråd och dessutom satt på två
manschetter med ren koppar på spiralens ”armar”.
Detta innebär att den totala kopparytan blir 380
mm2. Kopparytans storlek har betydelse för
effektiviteten. Dessutom innehåller plastskelettet
bariumsulfat som gör att man kan se spiralen på
röntgen. På spiralen finns en tunn tråd av polyeten,
som ska hänga ut från livmodertappen och
möjliggöra uttag av spiralen vid behov.

Hur fungerar spiralen?
Den viktigaste verkningsmekanismen för spiralen
är att förhindra befruktning. Detta sker genom
förändring av miljön i livmodern, dels på grund av att
spiralen sitter där samt genom att en liten mängd
koppar frigörs från spiralen. Dessa effekter gör att
spermierna får svårt att passera igenom livmodern
och kommer inte i närheten av ägget. En spiral
förhindrar också ett befruktat ägg från att fastna i
livmoderns slemhinna i de sällsynta fall där en
befruktning ändå skett.
Hur effektiv är en spiral?
Moderna kopparspiraler är ungefär lika effektiva
som p-piller. Risken att bli gravid med Gyne-T 380A
är knappt 1% per år. Spiralen är verksam direkt efter
insättning i livmodern och verkan kvarstår hela spiralens
livslängd. En Gyne-T 380A kopparspiral är effektiv
i upp till 10 år och bör därefter bytas ut.
Vilka kvinnor kan använda spiral?
Spiral kan användas av de flesta kvinnor som
önskar en långvarig och effektiv preventivmetod.
Eftersom spiralen inte skyddar mot att en sexuellt
överförbar sjukdom (STD) går upp i livmoder/
äggledare, rekommenderas spiral endast till kvinnor
som lever i en stabil relation.

Kan man få underlivsinfektion av spiral?
Risken för infektioner i samband med spiralanvändning
har i alla studier visat att spiralen i sig
inte ger upphov till infektioner. Risken för infektion
sammanhänger med risken att få en sexuellt överförbar
sjukdom (STD) och inte med spiralen. En spiral
utgör dock ingen barriär mot att en STD-infektion
sprids till livmodern och äggledaren.

När bör man inte sätta in spiral?
Om du är osäker, fråga din barnmorska/gynekolog.
Du bör inte sätta in spiral i följande situationer:
1. Om du är eller misstänker att du är gravid.
2. Om du har eller misstänker att du har en
pågående underlivsinfektion.
3. Om du löper risk att få en sexuellt överförbar
sjukdom (STD).
4. Om du har en sjukdom eller står på
läkemedelsbehandling bör du informera din
barnmorska/gynekolog.

Kan man använda spiral om man har
myom?
Ett myom (muskelknuta) i livmodern behöver inte
vara ett hinder för spiralanvändning, men individuell
bedömning av gynekolog är ofta lämplig innan man
väljer att sätta in en spiral.
Kan man få underlivsinfektion av spiral?
Risken för infektioner i samband med spiralanvändning
har i alla studier visat att spiralen i sig
inte ger upphov till infektioner. Risken för infektion
sammanhänger med risken att få en sexuellt överförbar
sjukdom (STD) och inte med spiralen. En spiral
utgör dock ingen barriär mot att en STD-infektion
sprids till livmodern och äggledaren.

När kan en spiral sättas in?
Spiral kan sättas in när som helst under menstruationscykeln
om man är säker på att en graviditet
inte föreligger. Vanligen görs insättningen direkt efter
menstruationen när blödningen upphört.
Efter förlossning kan spiral sättas in så snart
livmodern återtagit sin normala storlek, vilket brukar ta
8-12 veckor. Amning är inget hinder för spiralinsättning.
Även efter okomplicerat kejsarsnitt kan man sätta in
spiralen efter 8-12 veckor. Efter ett kejsarsnitt med
komplikation bör individuell bedömning av gynekolog
göras inför eventuell insättning.
Spiral kan också sättas in i direkt anslutning till en
tidig kirurgisk abort. När man gjort en medicinsk abort
(abortpiller) brukar man vänta med insättning till efter
första spontana mensen.

Hur sätts en spiral in?
Spiralen sätts in av barnmorska/gynekolog efter
gynekologisk undersökning. Spiralen förs in i livmodern
med en smal införingshylsa och när spiralen kommit på
plats i livmodern dras hylsan ut och spiralen blir kvar.
Man kortar trådarna som hänger ut från livmodertappen
till ungefär 2 cm så att det blir lätt att ta ut
spiralen. Efter spiralinsättning bör man avstå från bad,
samlag och tampong under 7-10 dagar.


Gör insättningen ont?
I de flesta fall är spiralinsättning ett enkelt och
nästan smärtfritt ingrepp som inte brukar kräva
någon bedövning. Smärta som påminner om lätt
mensvärk kan förekomma under några timmar efter
insättningen, men brukar därefter gå över.

Hur vet jag att spiralen är kvar?
Du kan inte känna själva spiralen, men du kan
enkelt kontrollera att den ligger kvar i livmodern
genom att känna efter trådarna. Sitt på huk och för in
ett finger i slidan. Du kan då känna livmodertappen
längst upp i slidan och spiralens trådar som sticker ut
från livmodertappen. Det finns ingen risk att spiralen
ska hamna fel när du kontrollerar om den ligger kvar.
Om du inte kan känna trådarna, kontakta din
barnmorska/gynekolog.

Vanliga problem när du har spiral.
Mensvärk
En del kvinnor kan få lite mer mensvärk.
Däremot är det inte normalt att känna
mensliknande värk under andra perioder
än under själva menstruationen.

Blödning
En måttlig ökning av antalet blödningsdagar och
blödningsmängd vid mens brukar förekomma och
detta är helt normalt. Småblödningar kan förekomma
under de första dagarna efter insättningen, men om
de fortsätter längre än en vecka eller återkommer
senare bör du kontakta din barnmorska/gynekolog.

Hur ofta behöver man kontrollera sig när
man har spiral?
Gör helst ett återbesök hos din barnmorska/
gynekolog cirka 3 månader efter insättningen. Därefter
behöver kontroll endast göras om du får problem med
din spiral.


När ska en spiral tas ut?
Spiralen ska förstås tas ut när användningstiden är
slut. Den kan då ersättas med en ny omedelbart vid
samma besök. Om du skulle bli gravid under pågående
spiralanvändning bör spiralen snarast tas ut, då risken
för missfall eller för tidig förlossning är högre med
spiralen kvar i livmodern under graviditeten. Spiralen
kan inte orsaka fosterskada.

Hur tas spiralen ut?
Din barnmorska/gynekolog tar ut spiralen genom
att dra i trådarna som hänger ut från livmodertappen.
Uttagningen är oftast enkel och nästan smärtfri.

Måste man avstå från vissa aktiviteter
när man har spiral?
Alla aktiviteter, t ex bad, simning och idrott går
bra eftersom spiralen inte kan hamna fel p g a fysisk
ansträngning.

Kan man använda tampong?
Ja, tampong kan användas utan att spiralen
påverkas eller hamnar fel.

Finns det några risker med spiral?
I sällsynta fall har problem/risker rapporterats i
samband med spiralanvändning:
1. Skada på livmodern kan förekomma, speciellt när
spiral sätts in hos en kvinna som inte fått tillbaka
sin mens efter förlossningen.
2. En spiral kan i enstaka fall stötas ut, speciellt i
anslutning till en riklig mens.
3. Risken för graviditet när man använder spiral är
mycket liten. Om en graviditet trots allt skulle
uppstå finns en liten risk för att graviditeten är
belägen utanför livmodern (utomkvedsgraviditet).
Den är dock mycket liten och hos spiralanvändare
avsevärt lägre än hos kvinnor som inte använder
någon preventivmetod.

Ökar risken för livmodercancer med
spiral?
Nej. Många studier har visat att det inte föreligger
någon ökad cancerrisk ens efter mycket lång tids
spiralanvändning.


Datum för insättning: 24/11-2009, kl:10.00
Insättare:
Datum för återbesök:
Din Gyne-T 380A skall bytas senast:

Berätta alltid för din läkare
att du har spiral!